Jag vill i min uppsats frÀmst lyfta fram dem som internaliserat omgivningens sprÄk trots att det nedvÀrderar dem. De fÄr möta och lyssna till det sprÄk som Anne-Louise Eriksson formulerat genom frÀmst "Kvinnor talar om Jesus, "Kvinnan som subjekt i feministisk teologi" och "NÀr var och en hör just sitt sprÄk talas". För att ge dem som internaliserat omgivningens sprÄk konstnÀrlig gestalt och pÄ det viset belysa dem och göra dem mer gripbara har jag anvÀnt mig av Toni Morrisons roman "De blÄaste ögonen". PÄ detta vis byter jag ut Erikssons mÄlgrupp svenska kvinnliga prÀster mot en mycket utsatt familj i ett rasistiskt samhÀlle i Ohio pÄ 1940-talet. Detta gör att jag prövar hennes sprÄk mot en helt annan kontext Àn den hon vÀnder sig till.

Unga mÀnniskor Àr idag vÀl insatta anvÀndare av olika former av sociala medier - det Àr ofta en sjÀlvklar del i deras vardag. Det sociala mediet Instagram har blivit oerhört populÀrt bland sÄvÀl barn som vuxna och anvÀnds dagligen via mobilen för att förmedla ögonblicksbilder till omvÀrlden. I den hÀr studien kommer Instagram - utifrÄn begrepp som hÀlsa, trÀning och konsumtion - analyseras med hjÀlp av teorier om makt och genus. HÀlsomedvetenheten bland unga har genom spridningen pÄ Instagram och i vÄrt blomstrande konsumtionssamhÀlle antagit en stor del av det mediala utrymmet. Studien syftar till att, med hjÀlp av diskursanalys, se vad hÀlsa innebÀr för unga pÄ Instagram, samt vad det Àr som uttrycks i ett större samhÀllsperspektiv..

Uppsatsen handlar om unga mÀns syn pÄ framtiden utifrÄn om de har arbete eller Àr arbetslösa. I uppsatsen utgÄr jag frÄn teorier om Avindustrialisering, Arbete, Ungdomsarbetslöshet och Identitet och arbete. Detta Àr teorier som anvÀnds i min undersökning för att skapa större förstÄelse för vilken situation unga mÀn i industriorten Olofström befinner sig i och för att förstÄ deras Äsikter och tankar om arbete, arbetslöshet och framtidsvisioner. Industriorten Olofström Àgnas ett kapitel i min undersökning för att kunna se hur Olofström har utvecklats frÄn blomstrande industriort pÄ 1960-70-talet dÄ det fanns stor tillgÄng pÄ industriarbete i Olofström, till dagens samhÀlle dÄ stÀndiga rationaliseringar har minskat arbetstillfÀllena och gjort sÄ att det i dagens Olofström inte finns samma efterfrÄgan pÄ industriarbetare som det fanns förr.I uppsatsen har jag till största del anvÀnt mig utav kvalitativ metod dÄ jag gjort flera intervjuer med olika unga mÀn bosatta i Olofströms kommun. Med hÀnsyn till anonymiteten sÄ benÀmner jag de sex unga mÀnnen som jag intervjuat som intervjuperson 1, 2, 3, 4, 5 och 6.

I Japan Àr sprÄkskolor som sÀljer det engelska sprÄket ofta förekommande. De anvÀnder sig av websidor som kunden enkelt ska kunna besöka och köpa deras tjÀnster ifrÄn. Uppsatsen analyserar sex japanska sprÄkskolors hemsidor utifrÄn Björkvalls (2009) teorier om multimodala analyser och har som syfte att klarlÀgga sprÄkanvÀndningen inom frÀmst keigo och katakana som skolorna anvÀnder sig av. I resultatet framstÄr det att hemsidorna anvÀnder keigo och katakana som motsvarigheter, dÀr keigo tolkas som formellt, seriöst och mindre personligt, medan katakana tolkas som informellt, mindre seriöst samt mer personligt. Katakana anvÀnds i större mÀngd vid personliga element, samtidigt som keigo minskas i dessa omrÄden.

TvÄ studenter vid Högskolan i BorÄs hade en dag fÄtt nys om begreppet storytelling vilketverkade leva i ett blÀndande ljus av blomstrande Àngar. Begreppet lÄg i startgroparna föratt erövra organisationsvÀrlden med dess fördelar och framgÄngsrecept. Dock hadestudenterna fÄtt misstankar om de framgÄngsberikade texterna om storytelling. NÄgot varpÄ tok, men vad det var för nÄgot visste de inte. Deras nyfikenhet fick dem att börja grÀvadjupare i sina misstankar och fann en gÄta nog svÄr att lösa för en forskare.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.

Denna uppsats behandlar den Europeiska Landskapskonventionen och begreppet vardagslandskap. I en fallstudie av bruksorten Fredriksberg i Bergslagen berÀttas en historia om vad som hÀnder med en bruksort och dess vardagslandskap nÀr ortens största nÀringsverksamhet lÀggs ner. I uppsatsen problematiseras frÄgor sÄ som; hur ett vardagslandskap kan se ut och hur den Europeiska Landskapskonventionen definierar vad ett vardagslandskap Àr. Det diskuteras Àven vilken problematiken Àr kring begreppet vardagslandskap samt om bruksorter som Fredriksberg ingÄr i kategorin vardagslandskap.BerÀttelsen tar sin början i en bygd dÀr svedjebruk och stÄngjÀrnsproduktion Àr starten till en blomstrande bruksbygd. En bygd som i början av 1900-talet har sin största nÀringsverksamhet inom papper- och massatillverkning.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.

Syftet med detta kandidatarbete Ă€r att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjĂ€lp av inventering pĂ„ plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvĂ€rdering av platsens kvalitĂ©er och brister följs dĂ€refter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremĂ„l för en arkitekttĂ€vling. Med hjĂ€lp av texter av JĂŒrgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet Ă€r sĂ„ viktigt. DĂ€refter beskrivs det spĂ€nningsfĂ€lt mellan auktoritet och tillgĂ€nglighet för allmĂ€nheten som prĂ€glar mĂ„nga offentliga platser, dĂ€ribland Amiralitetsparken i Karlskrona.

UtlÀndska direktinvesteringar har ökat markant de senaste 10 Ären, en utveckling som pÄverkar det dagliga livet för allt fler mÀnniskor dÄ företagens investeringar ger upphov till sÄvÀl nya blomstrande orter som nya ödebygder. Denna uppsats syftar till att pÄ företagsnivÄ undersöka vad som pÄverkar val av geografisk plats för direktinvesteringar utomlands. I undersökningen har de faktorer som lyfts fram av den nya handelsteorin samt ekonomisk geografi undersökts. Dessa faktorer Àr tullar och andra handelshinder, transportkostnader, agglomerationseffekter, nÀrhet till och storlek pÄ marknader, positiva externaliteter samt skalfördelar. Hur viktiga dessa anledningar Àr har i denna uppsats undersökts genom en kvalitativ enkÀtmetod, dÀr företagen sjÀlva har svarat pÄ i vilken grad varje enskild anledning pÄverkat investeringsbeslutet.

Syftet med detta kandidatarbete Ă€r att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjĂ€lp av inventering pĂ„ plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvĂ€rdering av platsens kvalitĂ©er och brister följs dĂ€refter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremĂ„l för en arkitekttĂ€vling. Med hjĂ€lp av texter av JĂŒrgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet Ă€r sĂ„ viktigt. DĂ€refter beskrivs det spĂ€nningsfĂ€lt mellan auktoritet och tillgĂ€nglighet för allmĂ€nheten som prĂ€glar mĂ„nga offentliga platser, dĂ€ribland Amiralitetsparken i Karlskrona. Vidare beskrivs och jĂ€mförs nĂ„gra nyanlagda parker i Sverige och ett försök görs att hitta typiska drag i dessa samtida parker. TrĂ€den i parken har inventerats med hjĂ€lp av muntliga anteckningar,det vill sĂ€ga ljudinspelningar, som gjorts pĂ„ plats.

Varför ser bÄde din kropp och tröjan som du hittade i butiken annorlunda ut iprovrummet? Belysning i provrum Àr ett Äterkommande problem.Belysningsbranschens blomstrande framfart borde ha löst denna angelÀgenhet förflera Är sedan. I denna studie utreds problematiken ur tre olika intressenterssynvinklar för att kunna redogöra för rekommendationer som behandlarbelysningen i provrum. Följande frÄgestÀllningar formulerades:1. Vilka kriterier definierar god belysning i provrum?2.

Balanced Scorecard hade en blomstrande period med snabb spridning under 90-talet. Dock har det nu gÄtt mer Àn 20 Är sedan Balanced Scorecard först introducerades och modellen har blivit kritiserad. Kritiken visar pÄ att det förekommer tvivel om Balanced Scorecard som styrmodell. DÀrför har syftet med denna uppsats varit att skapa en förstÄelse för varför Balanced Scorecard har kritiserats. Detta genom att svara pÄ frÄgestÀllningen: Vilka svÄrigheter finns det med Balanced Scorecard och varför?För att kunna svara pÄ frÄgestÀllningen tillÀmpade vi en kvalitativ undersökning dÀr vi gjorde intervjuer pÄ tvÄ företag, The Palladium Group samt SKF Business Consulting.

En skola för alla Àr ett begrepp som Àr vÀl kÀnt inom skolans vÀrld. Salamancadeklarationen, FNs barnkonvention och styrdokumenten pÄvisar vikten av att skolan ska vara en plats dÀr alla barn vistas pÄ lika villkor och fÄr en likvÀrdig utbildning, oavsett förutsÀttningar och behov. Syftet med undersökningen Àr att studera hur pedagoger arbetar för att uppnÄ visionen om En skola för alla. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande som tar stöd i pedagogernas tolkningar av lÀroplanen för grundskolan, Lgr 11 (Skolverket, 2011). Med hjÀlp av semistrukturerade surveyintervjuer har syfte och frÄgestÀllningar besvarats samt vidare bearbetats och diskuterats.